Jag har nog börjat ge upp. Jag får inget gensvar längre, hittar inga svar, bara fler frågor som lämnar mig tom. Någonstans runt omkring oss pågår en strid som ingen vill kännas vid. Hur ska jag någonsin kunna avgöra denna strid? Jag, jag är bara en vanlig människa som inte kan ge något mer än mig själv. Frågan är om det räcker...
En av dem, Ardoiderna, kontaktade mig förra veckan. Dagarna efter det har varit smärtsamma. Sorgsna. Hon var så vacker, trots det flimrande ansiktet. Hon visade mig en bild av hur deras värld hade sett ut innan den försvann. Hur vacker den varit innan längtan efter makt hade lagt sig i deras gener och till slut avgjort deras öde. Den var inte helt olik vår och jag tror det var med stor sorg hon talade med mig.
I timmar pratade vi om dem, vad de gör. Farsoten som är dem.. Ardoiderna. Hon försökte förklara att det inte alltid varit så, att de en gång varit fredliga men jag har svårt att tro det och det sade jag till henne. 'Aranel', sade hon då mjukt. 'Var är ni själva på väg?' Jag vrålade av ilska åt hennes ord. 'Det är helt och hållet ert fel. Ni har tagit över, ni förgör oss...' Hon avbröt mig med ett leende. 'Tror du vi hade kunnat ta över er om ni inte redan var på väg dit? Du tror att vi ger oss på vilka som helst, men jag ska tala om för dig att vi har lämnat vissa planeter för att folket där varit för starka. Men ni, ni är redan maktgalna... onda. Här var det bara att kliva in...' Jag fnös åt henne. 'Och de andra?', sade jag och berättade om Bertil vilket fick hennes flimrande ögon att mörkna. 'Vi kan inte tala om dem, de dödar oss.' Efter det var det omöjligt att resonera med henne. Hon lämnade mig med löftet om att lämna vissa av oss men jag vet att hon ljuger, jag såg det på henne. Varför skulle de lämna några av oss?
Så många fler frågor och Bertil finns ingenstans att hitta. Jag tror jag kände en smekning mot min kind igår natt men det var inte han. Anders är lika disträ som jag efter att hon varit här. Han avskärmades...
Det är så vidrigt och konstigt det här.
Vad ska jag göra?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar